FRYLEN.COM
FRYLEN.COM
GULA SIDORNA    
    SAMMANFATTNING INFÖR PROVET
     FÖR CHANS PÅ HÖGRE BETYG
 
VÄRDE
1
Vad något är värt påverkas hela tiden av vad människor tycker.
2
Man kan säga att allting hela tiden köps och säljs i våra huvuden.
3
Det som vi är villiga att betala sätter värdet. Eftersom ingen vill
4
betala mer än vad man behöver så påverkas värdet mycket av hur
5
lätt det är att få tag i något. Om det finns mycket av något så
6
behöver man ofta inte kämpa för att få tag i det. Då sjunker
7
värdet. Detta kallas för stort utbud. Om det tvärtom finns lite av
8
något så blir det lätt kamp om att få det och ett litet utbud leder
9
därför till högre värde.
 
10
Förutom utbudet – hur mycket som finns – så påverkas värdet
11
också av efterfrågan. Om många vill ha något så kan det göra att
12
värdet stiger. Detta då den som säljer helt enkelt inte behöver
13
vara rädd för att varan inte blir såld och då kan höja priset och
14
ändå sälja den. Om efterfrågan är hög blir därför värdet högre.
15
Om få personer efterfrågar något så händer motsatsen – värdet
16
sjunker. Detta då det kan bli svårt att bli av med något och det
17
kan behövas rabatter och reor.
 
18
Värdet sätts därför alltid av Utbud och Efterfrågan.
 
MAKT
19
Makt kallas det när en person kan få någon annan att göra det
20
den själv vill oavsett om den andre vill det eller ej. Makt handlar
21
med andra ord om att styra människor. Ibland görs detta genom
22
övertalning, och ibland görs detta genom att använda olika
23
påtryckningsmedel. Då kan det till exempel vara med hot om
24
bestraffning eller att belöna på olika sätt. Ibland är det
25
supertydligt när någon använder makt men ibland sker det dolt.
26
Om någon kan påverka andras åsikter är det en form av makt.
27
Om det sedan gör att en grupp människor röstar på ett visst sätt i
28
ett val eller om det får en viss grupp att köpa en dyr sak de inte
29
behöver så är det en form av makt. Makt behöver inte vara dåligt
30
eller bra. Personer som har makt kan använda den för olika
31
syften. Använder man makten för att förbättra för människor?
32
Använder man makten för att försämra för människor? Tjänar
33
personen själv mycket på att ha makt? Använder personen
34
makten orättvist? Dessa frågor är viktiga när man tittar på vilken
35
typ av makt någon har. I en demokrati är det viktigt att förstå
36
vem som har makt. Vissa makthavare har vi valt. De kan vi välja
37
bort om de använder sin makt fel. Andra makthavare har vi ingen
38
möjlighet att påverka. Deras makt är inte lika demokratisk.
 
DEMOKRATI
39
Demokrati är ett grekiskt ord som betyder folket styr (demos=
40
folket) (kratia=styrning). Det är inte alltid som ett ord är vad det
41
betyder men just demokrati är precis just det. Makten kommer
42
från folket. Folket bestämmer vem som får makten. Ibland kan
43
demokrati vara direkt. Direktdemokrati innebär att människor
44
samlas och röstar om en fråga. Det alternativ som får flest röster
45
vinner. Demokrati kan också vara indirekt – då röstar man i
46
stället fram en representant som får bestämma. Den mesta
47
demokratin i Sverige är indirekt. Vi har makthavare som är valda
48
– antingen direkt av folket eller utsedda av någon som vi röstat
49
på. Detta gör Sverige till en demokrati. Motsatsen till demokrati
50
är diktatur. I en diktatur så är makten hos människor som inte
51
kan bli av med den. Ibland kan diktaturer se ut som
52
demokratier. De har val – men valen är fake. Det spelar ingen
53
roll vem man röstar på. Därför finns det speciella regler för att
54
demokrati ska vara just demokrati. Man måste ha val med
55
jämna mellanrum. Valen måste vara fria från fusk och alla måste
56
få rösta. Rösterna måste vara lika mycket värda och man ska ha
57
rätt att rösta utan att behöva visa vad man röstar på för andra.
 
ANTIK LOKALISERING
58
Människor överlever bara tre dagar utan vatten. Vatten är
59
dessutom tungt att bära. Det gör att vi behöver bo nära platser
60
där det finns rinnande vatten. Idag har vi dragit rör med vatten
61
till alla hus – men förr i tiden behövde man antingen gräva en
62
brunn eller bo nära en flod eller ett annat vattendrag. Eftersom
63
flod är enklare var det ofta vid floder som människor slog sig ner.
 
64
Floder har också fördelen att man kan använda den för fiske och
65
vissa perioder svämmar de över vilket är bra om man ska odla.
 
66
En till sak som gjorde att just floderna blev den ultimata platsen
67
att bo var att den underlättade för handel. När människor odlade
68
och fick mer än de behövde kunde de enkelt resa längs floden till
69
andra som bodde vid den och byta grejer. Det gjorde floderna till
70
perfekta boplatser.
 
71
De floder som låg i bra klimat blev mest befolkade. Människor vill
72
inte frysa och de vill inte heller dö av värme. Vissa platser är
73
enklare att bo i. Eftersom man behövde trygghet så fanns det en
74
fördel att bo tillsammans och ha ett gemensamt skydd. Därför
75
började man bygga städer med murar och soldater – vilket ledde
76
till ökad trygghet
 
ANTIKENS ROM
77
Från 500-talet fvt till 500-talet evt domineras vår del av världen
78
av Rom. Enligt legenden – som nog mest är en saga – så grundas Rom
79
av två tvillingar som föds upp av en varg. Romarna är väldigt
80
organiserade och har nya taktiker som leder till att de blir
81
överlägsna i krig. Därför växer Rom snabbt och går från att en
82
liten stadsstat till ett stort Imperium som styr alla områden runt
83
Medelhavet. Romarriket har ingen stolt historia och därför börjar
84
de kopiera Grekernas konst, arkitektur och kultur. Romarnas språk
85
var latin och genom sina erövringar spreds både det latinska
86
språket och dess alfabet. Än idag pratar människor i Europa
87
dotterspråk till latin. Några av dessa är Portugisiska, Spanska,
88
Franska, Italienska och Rumänska. Romarriket blev efterhand kristet
89
och därmed blev Rom en av de viktigaste kristna städerna. På
90
400-talet splittrades riket i två delar och efter ett kort tag blev
91
den västra delen med staden rom invaderade av andra folk och riket
92
gick under.
 
KRISTENDOMEN
93
Kristendomen är en Abrahamitisk religion. Den är en
94
vidareutveckling av judendomen och tror på samma gud som de andra
95
abrahamitiska religionerna men med skillnaden att Gud lät sin son
96
Jesus födas på jorden. Jesus vandrade runt och predikade men blev
97
tillslut avrättad. Genom att bli avrättad tog han alla människors
98
fel och brister på sitt ansvar. Han uppstod från det döda och
99
besegrade därmed döden. Kristna tror att den som tror på detta är
100
frälst. Det betyder att den personen kommer komma till himmelen när
101
den dör. De som inte tror på att Jesus var Gud riskerar att vara
102
förlorade.
 
103
Kristna bygger sin tro på Bibeln som består av Gamla testamentet
104
och Nya testamentet. Det är det Nya testamentet som innehåller
105
berättelserna om Jesus och kristendomens viktigaste regler. Kristna
106
tror på treenigheten. Gud kan dels mötas som Fadern, dels som Sonen
107
men också som den Helige ande.
 
108
Kristna brukar samlas i kyrkor. Vissa kyrkor leds av en präst och
109
andra av en pastor. Skillnaden är ofta vilken utbildning personen
110
har men det påverkar inte så mycket. En grupp kristna brukar kallas
111
för en församling.
 
112
Inom kristendomen finns det vissa ritualer som är extra viktiga. De
113
två viktigaste är dopet och nattvarden. Dopet kan bara ske en gång
114
och är en handling där man visar att man blivit kristen. Man sänks
115
ner under vattnet och när man kommer upp igen är man döpt och en
116
del av kristendomen. Nattvarden är tvärtom något som kristna gör om
117
och om igen. Med jämna mellanrum samlas kristna och ber. Därefter
118
så delar de en lite måltid där varje person får en brödbit och en
119
lite klunk vin som man äter och dricker till minne av Jesus sista
120
måltid. Vissa kristna tar nattvarden ofta och andra vid speciella
121
tillfällen.
 
122
Kristendomen kan delas in på olika sätt men man brukar prata om de
123
tre stora grenarna: Katoliker, Ortodoxa och Protestantiska. Dessa
124
tre inriktningar har följare över hela jordklotet men man kan
125
åtminstone i Europa säga att de flesta länder i sydväst är
126
dominerade av katolskt kristna och att de flest länder i öst är
127
dominerade av ortodoxt kristna. Norra Europa domineras av
128
protestantiskt kristna. Orsaken till den här uppdelningen av Europa
129
är kopplat till Europas historia. Kristendomen började i Romarriket
130
och uppdelningen mellan katoliker och ortodoxa skedde när
131
romarriket delades i två delar Östrom och Västrom. Den östra delen
132
blev ortodox med huvudstad i Konstantinopel (nuvarande Istanbul)
133
och västra delen behöll Rom som huvudstad.
134
Den yngsta kristna grenen är Protestantismen. Protestantismen
135
bildades som ett försök att bryta med framförallt den katolska
136
kristna läran där Påvens ord väger lika tungt som bibeln.
137
Protestanter tycker istället att kristendomen ska tolkas helt från
138
bibeln och många protestantiska kyrkor är därför lite mer fria att
139
göra som de vill. Svenska kyrkan är protestantisk.

©