ETIK OCH MORAL   
  Lyssna på texten om du vill
ETIKENS BEGREPP
     FÖR CHANS PÅ HÖGRE BETYG
     FÖR CHANS PÅ HÖGRE BETYG
 
1  
ETIK
2  
Etik är det regelverket som vi satt upp för oss själva kring vad som är rätt
3  
och fel. Det kan handla om hur vi ska bete oss mot andra eller mot oss
4  
själva. Olika människor och grupper kan ha olika etiska regler. Etiken finns
5  
inom oss oavsett om vi vet om den eller ej. Den hänger samman med vår
6  
empati och rättvisekänsla.
7  
8  
MORAL
9  
Moral är vår förmåga att följa vår etik. Även om man vet att något är rätt
10 
eller fel så kan man i olika situationer välja att göra tvärtom. Moralen är
11 
den praktiska delen av etiken och ligger ofta nära vår förmåga att lyssna
12 
till vårat samvete. En person som inte följer etiken är omoralisk.
13 
14 
GODHET
15 
Goda gärningar är handlingar som följer de etiska reglerna. Även om alla
16 
människor kan ha egna varianter av etik så finns det ofta några
17 
grundläggande saker som vi är överens om i ett samhälle. Godhet är
18 
motsatsen till ondska.
19 
20 
ONDSKA
21 
Onda gärningar är handlingar som går emot de etiska reglerna. Precis som
22 
godhet så finns det skillnader i tolkningar av vad som är en ond handling
23 
mellan människor men i grund finns det gemensamma tolkningar i ett
24 
samhälle.
25 
26 
DILEMMA
27 
Ett problem utan tydlig lösning där de olika alternativen är lika tänkbara
28 
eller dåliga. När man står inför ett dilemma kan en analys av de olika
29 
värdena som står på spel hjälpa till i lösningen. Detta gör vi ofta i våra
30 
hjärnor automatiskt.
31 
32 
VÄRDEN
33 
Ett värde är en del av ett dilemma som har just ett positivt eller negativt
34 
resultat. I ett dilemma där två kompisar sitter i varsin bur över brinnande
35 
lava och du bara får rädda en så är den ena kompisen ett värde och den
36 
andra kompisen det andra värdet. Värdena ställs emot varandra i
37 
dilemmat. Räddar du den ena kompisen så är värdet att Kompis 1
38 
överlever och kompis 2 dör. I ett dilemma där man tar risker så är värdena
39 
de olika utfall som risken innebär. Vinner du är det ett värde. Förlorar du
40 
så är det ett annat. Dilemmat blir då chansen att vinna jämfört med
41 
skadan av att du förlorar.
42 
43 
ETISKA MODELLER
44 
Alla människor har inneboende regler som delvis är unika för den
45 
personen. Detta till trots så kan man dela in våra etiska åsikter i olika
46 
kategorier som kallas för etiska modeller. Dessa modeller kan sedan
47 
användas för att förstå vad någon tycker och varför. I verkligheten är det
48 
ovanligt att någon är 100% följare av enbart en modell. Snarare brukar vi
49 
använda olika modeller vid olika situationer. De tre vanligaste etiska
50
 modellerna är Regeletik (ibland kallad Pliktetik, Konsekvensetik och
51
 Sinnelagsetik.
52
 
53 
REGELETIK
54 
Grundläggande handlar regeletik om att man ska följa reglerna som finns.
55 
Dessa regler kan vara skrivna eller oskrivna. En regeletiker anser att man
56 
gör rätt genom att göra som man ska. Den som gör tvärtemot reglerna gör
57 
fel. En grundprincip är att regeletiker kan testa om en handling är god
58 
genom att ställa frågan: vad händer om alla gör såhär. Om alla gör så och
59 
det blir bra eller oförändrat så är det ok. Om det däremot skulle bli
60 
problem om alla gjorde på ett visst sätt så är det fel. En regeletiker tittar
61 
inte på vad resultatet blir utan fokuserar på just vad man gör. Exempelvis
62 
så anser ofta en regeletiker att man inte får stjäla, oavsett om det finns en
63 
bra anledning eller ej.
64 
65 
KONSEKVENSETIK
66 
En konsekvensetiker bryr sig inte om regler utan fokuserar helt på
67 
resultatet av en handling. Om man gör något som får en bra konsekvens
68 
så är det bra och om resultatet blir en dålig konsekvens så är det dåligt.
69 
Ett stort problem för konsekvensetiker är att det kan vara svårt att mäta
70 
konsekvenserna av en handling. I vissa fall kan det som blir bra för en
71 
människa göra det dåligt för någon annan. En grundtanke för
72 
konsekvensetiken är därför Utilitarism – mesta möjliga glädje för mesta
73 
resultatet utifrån hur mycket nytta något gör jämfört med hur mycket
74 
skada det gör. Är nyttan större än skadan är det rätt, annars är det fel.
75 
76 
SINNELAGSETIK
77 
En sinnelagsetiker fokuserar på sinnelaget – hur våra tankar går inför en
78 
handling. Om man tänker goda tankar och vill väl så gör man rätt. Om
79 
man tänker onda tankar och vill skada så gör man fel. En sinnelagsetiker
80 
bryr sig därför inte om resultatet eller reglerna. Det är enbart tanken som
81 
räknas. Målet är altruism – att helt göra saker för andras skull utan tanke
82 
på sig själv. En svårighet för sinnelagsetiker är att man aldrig kan veta vad
83 
andra tänker. Kanske har någon en baktanke med att den gör något snällt?
84 
Då gör den egentligen fel. Om någon gör något av välvilja som resulterar i
85 
total katastrof så är det fortfarande ett rätt agerande.