ETIK OCH MORAL
Lyssna på texten om du vill
ETIKENS BEGREPP
FÖR ALLA
FÖR ALLA
1
PLIKT
2
Det du förväntas göra av din omgivning men också av dig själv. Motsatsen
3
till plikt är lust.
4
5
LUST
6
Det du helst hade velat göra om du fick bestämma själv. Motsatsen till
7
till lust är plikt.
8
9
EMPATI
10
Förmågan att känna in och förstå andra människors känslor
11
12
PSYKOPAT
13
En person som är oförmögen att förstå andra människors känslor.
14
15
ETIK
16
Övertygelsen om vad som är rätt och varför. Som ett inre kompass som
17
dikterar vad du borde tänka, göra och säga. Det kan handla om
18
hur vi ska bete oss mot andra eller mot oss själva. Olika människor och
19
grupper kan ha olika sätt att tänka kring etik. Etiken finns inom oss oavsett
20
om vi vet om den eller ej. Den hänger samman med vår empati och
21
rättvisekänsla. Om något går emot de etiska villkoren är det oetiskt.
22
23
MORAL
24
Din förmåga eller vilja att följa din inre etik. Även om man vet att något är
25
rätt eller fel så kan man i olika situationer välja att göra tvärtom. Moralen
26
är den praktiska delen av etiken och ligger ofta nära vår förmåga att lyssna
27
till vårat samvete. En hög moral innebär att du i stor utsträckning följer din
28
etik. En låg moral innebär att du sällan följer etiken. En handling som helt
29
går emot etiken är omoralisk.
30
31
GODHET
32
Goda gärningar är handlingar som följer de etiska reglerna. Även om alla
33
människor kan ha egna varianter av etik så finns det ofta några
34
grundläggande saker som vi är överens om i ett samhälle. Godhet är
35
motsatsen till ondska.
36
37
ONDSKA
38
Onda gärningar är handlingar som går emot de etiska reglerna. Precis som
39
godhet så finns det skillnader i tolkningar av vad som är en ond handling
40
mellan människor men i grund finns det gemensamma tolkningar i ett
41
samhälle.
42
43
DILEMMA
44
Ett problem utan tydlig lösning där de olika alternativen är lika tänkbara
45
eller dåliga. När man står inför ett dilemma kan en analys av de olika
46
värdena som står på spel hjälpa till i lösningen. Detta gör vi ofta i våra
47
hjärnor automatiskt.
48
49
VÄRDEN
50
Ett värde är en del av ett dilemma som har just ett positivt eller negativt
51
resultat. I ett dilemma där två kompisar sitter i varsin bur över brinnande
52
lava och du bara får rädda en så är den ena kompisen ett värde och den
53
andra kompisen det andra värdet. Värdena ställs emot varandra i
54
dilemmat. Räddar du den ena kompisen så är värdet att Kompis 1
55
överlever och kompis 2 dör. I ett dilemma där man tar risker så är värdena
56
de olika utfall som risken innebär. Vinner du är det ett värde. Förlorar du
57
så är det ett annat. Dilemmat blir då chansen att vinna jämfört med
58
skadan av att du förlorar.
59
60
ETISKA MODELLER
61
Alla människor har olika kriterier för vad som är rätt och fel som delvis är
62
unika för den personen och delvis kommer från omgivningen. Trots detta
63
kan man dela in de flesta människors åsikter i modeller. Dessa
64
tankemodeller kan användas av människor för att avgöra vad som är etiskt
65
korrekt. Ofta kan en person följa olika etiska modeller i olika situationer
66
och ibland kan en etisk modell tycka två saker om ett och samma
67
problem.
68
69
REGELETIK
70
En etisk modell som säger att den som följer reglerna gör rätt. Regler kan
71
vara utskrivna eller outskrivna. Den gyllene regeln gäller också för
72
gör rätt genom att göra som man ska. Den som gör tvärtemot reglerna gör
73
regeletiker. En regeletiker anser att man gör rätt genom att göra som man
74
genom att ställa frågan: vad händer om alla gör såhär. Om alla gör så och
75
ska. Den som gör tvärtemot reglerna gör fel. En grundprincip är att
76
problem om alla gjorde på ett visst sätt så är det fel. En regeletiker tittar
77
regeletiker kan testa om en handling är god genom att ställa frågan: vad
78
händer om alla gör såhär. Om alla gör så och det blir bra eller oförändrat
79
så är det ok. Om det däremot skulle bli problem om alla gjorde på ett visst
80
sätt så är det fel.
81
En regeletiker tar inte hänsyn till hur resultatet blev eller vad avsikten var
82
– utan fokuserar enbart på själva handlandet. Regeletik kan även kallas
83
pliktetik eftersom det i grund och botten handlar om att göra plikterna
84
istället för att följa lusten. Exempelvis så anser ofta en regeletiker att man
85
inte får stjäla, oavsett om det finns en bra anledning eller ej. Det spelar
86
ingen roll man vill väl eller måste.
87
88
KONSEKVENSETIK
89
En etisk modell som säger att konsekvenserna av ett handlande avgör om
90
det var en god handling eller ej. Blir resultatet bra så är det en god
91
handling. Annars inte. Ett stort problem för konsekvensetiker är att det
92
kan vara svårt att mäta konsekvenserna av en handling. I vissa fall kan det
93
som blir bra för en människa göra det dåligt för någon annan. En
94
grundtanke för konsekvensetiken är därför Utilitarism – mesta möjliga
95
glädje för mesta resultatet utifrån hur mycket nytta något gör jämfört med
96
hur mycket skada det gör. Är nyttan större än skadan är det rätt, annars är
97
det fel.
98
En konsekvensetiker bryr sig inte om huruvida man fick göra som man
99
gjorde eller om man hade en god avsikt – utan fokuserar enbart på
100
resultatet.
101
102
SINNELAGSETIK
103
En sinnelagsetiker fokuserar på sinnelaget – hur våra tankar går inför en
104
handling. Om man tänker goda tankar och vill väl så gör man rätt. Om
105
man tänker onda tankar och vill skada så gör man fel.
106
Sinnelagsetik styrs av en strävan efter Altruism. En sinnelagsetiker tar inte
107
hänsyn till vad man gör eller vad det leder till. Sinnelagsetikerns enda
108
fokus är varför man gör det. Det är endast tanken som räknas. En
109
svårighet för sinnelagsetiker är att man aldrig kan veta vad andra tänker.
110
Kanske har någon en baktanke med att den gör något snällt? Då gör den
111
egentligen fel. Om någon gör något av välvilja som resulterar i total
112
katastrof så är det fortfarande ett rätt agerande.
113
114
NARCISSISM
115
Ett personlighetsdrag som innebär att du har en problematiskt stark
116
kärlek till dig själv och att du bryr dig mer om dig själv än om andra.
117
118
EGOISM
119
En utgångspunkt som liknar konsekvensetiken men där du istället bara
120
fokuserar på konsekvenserna för dig själv där du gynnas. Egosimen är
121
oftast omoralisk och oetisk om man följer de tre etiska huvudmodellerna.
122
Däremot är egoismen väldigt vanligt förekommande framförallt hos barn
123
– när det kommer till att argumentera för vad som är rätt och fel.
124
125
UTILITARISM
126
Största möjliga nytta för största möjliga antal. Om något blir bra för många
127
och dåligt för några få är det utilitariskt.
128
129
ALTRUISM
130
Viljan att offra sin egen lycka för att andra ska bli lyckliga. Ett altruistiskt
131
förhållningssätt är att man sätter andra personer före sig själv.
132
133
GYLLENE REGELN
134
Så som du vill bli behandlad av andra – så ska du behandla andra
135
människor.