FRYLEN.COM
HEM PROV GEOGRAFI HISTORIA RELIGION SAMHÄLLSKUNSKAP






ETIK OCH MORAL   
  Lyssna på texten om du vill
    ETIKENS BEGREPP
     FÖR CHANS PÅ HÖGRE BETYG
 
1   ETIK
2   Etik är det regelverket som vi satt upp för oss själva kring vad som är rätt
3   och fel. Det kan handla om hur vi ska bete oss mot andra eller mot oss
4   själva. Olika människor och grupper kan ha olika etiska regler. Etiken finns
5   inom oss oavsett om vi vet om den eller ej. Den hänger samman med vår
6   empati och rättvisekänsla.
7  
8   MORAL
9   Moral är vår förmåga att följa vår etik. Även om man vet att något är rätt
10  eller fel så kan man i olika situationer välja att göra tvärtom. Moralen är
11  den praktiska delen av etiken och ligger ofta nära vår förmåga att lyssna
12  till vårat samvete. En person som inte följer etiken är omoralisk.
13 
14  GODHET
15  Goda gärningar är handlingar som följer de etiska reglerna. Även om alla
16  människor kan ha egna varianter av etik så finns det ofta några
17  grundläggande saker som vi är överens om i ett samhälle. Godhet är
18  motsatsen till ondska.
19 
20  ONDSKA
21  Onda gärningar är handlingar som går emot de etiska reglerna. Precis som
22  godhet så finns det skillnader i tolkningar av vad som är en ond handling
23  mellan människor men i grund finns det gemensamma tolkningar i ett
24  samhälle.
25 
26  DILEMMA
27  Ett problem utan tydlig lösning där de olika alternativen är lika tänkbara
28  eller dåliga. När man står inför ett dilemma kan en analys av de olika
29  värdena som står på spel hjälpa till i lösningen. Detta gör vi ofta i våra
30  hjärnor automatiskt.
31 
32  VÄRDEN
33  Ett värde är en del av ett dilemma som har just ett positivt eller negativt
34  resultat. I ett dilemma där två kompisar sitter i varsin bur över brinnande
35  lava och du bara får rädda en så är den ena kompisen ett värde och den
36  andra kompisen det andra värdet. Värdena ställs emot varandra i
37  dilemmat. Räddar du den ena kompisen så är värdet att Kompis 1
38  överlever och kompis 2 dör. I ett dilemma där man tar risker så är värdena
39  de olika utfall som risken innebär. Vinner du är det ett värde. Förlorar du
40  så är det ett annat. Dilemmat blir då chansen att vinna jämfört med
41  skadan av att du förlorar.
42 
43  ETISKA MODELLER
44  Alla människor har inneboende regler som delvis är unika för den
45  personen. Detta till trots så kan man dela in våra etiska åsikter i olika
46  kategorier som kallas för etiska modeller. Dessa modeller kan sedan
47  användas för att förstå vad någon tycker och varför. I verkligheten är det
48  ovanligt att någon är 100% följare av enbart en modell. Snarare brukar vi
49  använda olika modeller vid olika situationer. De tre vanligaste etiska
50  modellerna är Regeletik (ibland kallad Pliktetik, Konsekvensetik och
51  Sinnelagsetik.
52  
53  REGELETIK
54  Grundläggande handlar regeletik om att man ska följa reglerna som finns.
55  Dessa regler kan vara skrivna eller oskrivna. En regeletiker anser att man
56  gör rätt genom att göra som man ska. Den som gör tvärtemot reglerna gör
57  fel. En grundprincip är att regeletiker kan testa om en handling är god
58  genom att ställa frågan: vad händer om alla gör såhär. Om alla gör så och
59  det blir bra eller oförändrat så är det ok. Om det däremot skulle bli
60  problem om alla gjorde på ett visst sätt så är det fel. En regeletiker tittar
61  inte på vad resultatet blir utan fokuserar på just vad man gör. Exempelvis
62  så anser ofta en regeletiker att man inte får stjäla, oavsett om det finns en
63  bra anledning eller ej.
64 
65  KONSEKVENSETIK
66  En konsekvensetiker bryr sig inte om regler utan fokuserar helt på
67  resultatet av en handling. Om man gör något som får en bra konsekvens
68  så är det bra och om resultatet blir en dålig konsekvens så är det dåligt.
69  Ett stort problem för konsekvensetiker är att det kan vara svårt att mäta
70  konsekvenserna av en handling. I vissa fall kan det som blir bra för en
71  människa göra det dåligt för någon annan. En grundtanke för
72  konsekvensetiken är därför Utilitarism – mesta möjliga glädje för mesta
73  resultatet utifrån hur mycket nytta något gör jämfört med hur mycket
74  skada det gör. Är nyttan större än skadan är det rätt, annars är det fel.
75 
76  SINNELAGSETIK
77  En sinnelagsetiker fokuserar på sinnelaget – hur våra tankar går inför en
78  handling. Om man tänker goda tankar och vill väl så gör man rätt. Om
79  man tänker onda tankar och vill skada så gör man fel. En sinnelagsetiker
80  bryr sig därför inte om resultatet eller reglerna. Det är enbart tanken som
81  räknas. Målet är altruism – att helt göra saker för andras skull utan tanke
82  på sig själv. En svårighet för sinnelagsetiker är att man aldrig kan veta vad
83  andra tänker. Kanske har någon en baktanke med att den gör något snällt?
84  Då gör den egentligen fel. Om någon gör något av välvilja som resulterar i
85  total katastrof så är det fortfarande ett rätt agerande.