Frylen.com - Demokratitext för högre betyg

1 VÄRDE

2 Vad något är värt påverkas hela tiden av vad människor tycker.

3 Man kan säga att allting hela tiden köps och säljs i våra huvuden.

4 Det som vi är villiga att betala sätter värdet. Eftersom ingen vill

5 betala mer än vad man behöver så påverkas värdet mycket av hur

6 lätt det är att få tag i något. Om det finns mycket av något så

7 behöver man ofta inte kämpa för att få tag i det. Då sjunker

8 värdet. Detta kallas för stort utbud. Om det tvärtom finns lite av

9 något så blir det lätt kamp om att få det och ett litet utbud leder

10 därför till högre värde.

11

12 Förutom utbudet – hur mycket som finns – så påverkas värdet

13 också av efterfrågan. Om många vill ha något så kan det göra att

14 värdet stiger. Detta då den som säljer helt enkelt inte behöver

15 vara rädd för att varan inte blir såld och då kan höja priset och

16 ändå sälja den. Om efterfrågan är hög blir därför värdet högre.

17 Om få personer efterfrågar något så händer motsatsen – värdet

18 sjunker. Detta då det kan bli svårt att bli av med något och det

19 kan behövas rabatter och reor.

20

21 Värdet sätts därför alltid av Utbud och Efterfrågan.

22

23 FÖRHISTORIEN

24 Människor av det slaget som vi är idag har funnits i cirka 200 000

25 år. Under 95% av den här tiden har vi människor levt som jägare,

26 fiskare och samlare. På den tiden flyttade människor runt i jakt på

27 mat. Det kallas att vi var nomader. För cirka 12 000 år sedan

28 började de första försöken att istället odla sin mat. När man gick

29 över till jordbruk förändrades livet radikalt. Människor

30 började bo i hus och värdet av att ha bra mark ökade. När

31 människor började med hus kunde man också skaffa fler saker.

32 Detta ledde i sin tur till att rån och våld ökade. Samhällen

33 behövde skydd och murar och yrkessoldater skaffades. De första

34 städerna växte fram och i dessa städer behövdes flera nya yrken.

35 Var man bra på något kunde man nu byta sin talang mot mat och

36 de bönder som fick ett överskott på sin odling kunde få hjälp med

37 exempel på sådana yrken.

38

39 FLODKULTURERNA

40 De första flodkulturerna uppstod i samband med att städerna

41 bildades. Städerna fungerade som länder – stadsstater som

42 kontrollerade sin omgivning. Genom krig och vetenskaplig

43 utveckling blev Mesopotamien i nuvarande Irak den första stora

44 kulturen. Landet låg mellan floderna Eufrat och Tigris och kallas

45 ibland också för tvåflodslandet. Här uppfann man det första

46 skriftspråket och Uruk blev världens största stad. Mesopotamien

47 fortsatte vara stora under lång tid och flera folk från området

48 dominerade under vissa perioder omgivningen. Exempel på

49 dessa är Babylonierna och Assyrerna. Tre andra exempel på stora

50 flodkulturer var Egypten, Induskulturen och Kina.

51

52 ANTIKENS GREKLAND

53 Handelsmän runt medelhavet tog med sig vetenskapliga idéer

54 från flodkulturerna. Dessa fick fäste i Grekland där en ny kultur

55 började uppstå för cirka 3000 år sedan. 2400 före vår

56 tideräknings början hade denna kulturen skapat flera stora

57 stadsstater där flera av dem hade infört en sorts demokrati. En av

58 dessa var Aten där alla fria män över 20 år hade rösträtt. Kvinnor

59 och slavar fick däremot inte rösta. För att hindra vissa från att få

60 mer makt än andra lottade man ut vilka som skulle få bestämma

61 och hade stränga regler om någon försökte få för mycket makt.

62 Den grekiska kulturen är början på den västerländska kulturen

63 som vi lever i och mycket av de idéer och vetenskapen som

64 uppstod i Grekland under den tiden påverkar oss än idag. Detta

65 kan man se spår av bland annat i hur vi bygger hus och vilka ord

66 vi använder. Grekerna skapade också det som senare blev vårt

67 alfabet och många grekiska texter finns kvar än idag.

68

69 MAKT

70 Makt kallas det när en person kan få någon annan att göra det

71 den själv vill oavsett om den andre vill det eller ej. Makt handlar

72 med andra ord om att styra människor. Ibland görs detta genom

73 övertalning, och ibland görs detta genom att använda olika

74 påtryckningsmedel. Då kan det till exempel vara med hot om

75 bestraffning eller att belöna på olika sätt. Ibland är det

76 supertydligt när någon använder makt men ibland sker det dolt.

77 Om någon kan påverka andras åsikter är det en form av makt.

78 Om det sedan gör att en grupp människor röstar på ett visst sätt i

79 ett val eller om det får en viss grupp att köpa en dyr sak de inte

80 behöver så är det en form av makt. Makt behöver inte vara dåligt

81 eller bra. Personer som har makt kan använda den för olika

82 syften. Använder man makten för att förbättra för människor?

83 Använder man makten för att försämra för människor? Tjänar

84 personen själv mycket på att ha makt? Använder personen

85 makten orättvist? Dessa frågor är viktiga när man tittar på vilken

86 typ av makt någon har. I en demokrati är det viktigt att förstå

87 vem som har makt. Vissa makthavare har vi valt. De kan vi välja

88 bort om de använder sin makt fel. Andra makthavare har vi ingen

89 möjlighet att påverka. Deras makt är inte lika demokratisk.

90

91 DEMOKRATI

92 Demokrati är ett grekiskt ord som betyder folket styr (demos=

93 folket) (kratia=styrning). Det är inte alltid som ett ord är vad det

94 betyder men just demokrati är precis just det. Makten kommer

95 från folket. Folket bestämmer vem som får makten. Ibland kan

96 demokrati vara direkt. Direktdemokrati innebär att människor

97 samlas och röstar om en fråga. Det alternativ som får flest röster

98 vinner. Demokrati kan också vara indirekt – då röstar man i

99 stället fram en representant som får bestämma. Den mesta

100 demokratin i Sverige är indirekt. Vi har makthavare som är valda

101 – antingen direkt av folket eller utsedda av någon som vi röstat

102 på. Detta gör Sverige till en demokrati. Motsatsen till demokrati

103 är diktatur. I en diktatur så är makten hos människor som inte

104 kan bli av med den. Ibland kan diktaturer se ut som

105 demokratier. De har val – men valen är fake. Det spelar ingen

106 roll vem man röstar på. Därför finns det speciella regler för att

107 demokrati ska vara just demokrati. Man måste ha val med

108 jämna mellanrum. Valen måste vara fria från fusk och alla måste

109 få rösta. Rösterna måste vara lika mycket värda och man ska ha

110 rätt att rösta utan att behöva visa vad man röstar på för andra.

111

112 DIKTATUR

113 Motsatsen till demokrati är diktatur. Diktaturer blir ofta snabbt

114 dåliga att leva i eftersom inget hindrar de som har makt från att

115 gynna sig själva. I en demokrati kan man rösta bort dåliga ledare

116 men i en diktatur blir de kvar. Det finns flera olika sorters

117 diktaturer. Vanliga former är monarkier där en kung, sultan eller

118 kejsare har makten. Det kan även vara frågan om enpartistater.

119 Dessa länder styrs av ett parti som alltid vinner valet genom att

120 fuska och tvinga medborgarna att rösta på ett visst sätt. Dessa

121 ledare kallar sig ofta för presidenter och låtsas att de är

122 demokratier. Men de har inte fria val. Ibland kan även militären

123 ta över ett land. Dessa länder kallas för Militärdiktaturer och de

124 som styr kallas då för militärjuntor. Många av världens länder,

125 framförallt i Asien och Afrika är diktaturer. Vissa länder är mitt

126 emellan demokrati och diktatur. De uppfyller inte alla krav för

127 demokrati men är inte fullt ut diktaturer.