EKONOMI
Lyssna på texten om du vill
EKONOMIBEGREPP
FÖR CHANS PÅ HÖGRE BETYG
FÖR CHANS PÅ HÖGRE BETYG
1
FÖRETAG
2
En organisation som får äga saker och som genererar vinst till sina ägare.
3
Ett företag har rätt att teckna avtal och ta lån precis som en person. Vissa
4
företag ägs av bara en person och har bara en anställd. Andra kan ägas
5
av tusentals och ha massor med anställda.
6
7
BOSTAD
8
Den plats där någon bor. Kan vara ett hus eller en del av ett hus - lägenhet.
9
10
ANSTÄLLNING
11
När någon har ett avtal med ett företag om att man ska utföra ett arbete för
12
företaget. I anställningsavtalet ska det finnas en lön och en tidsgräns.
13
Det är vanligt att man använder tidsgränsen som tillsvidare - vilket betyder
14
att man inte har något bestämt slut för anställningen.
15
16
INKOMST
17
Pengar en person får, exempelvis genom lön, bidrag eller pension.
18
19
BIDRAG
20
Pengar som en person får från samhället för att personen ska klara sig.
21
22
LÖN
23
Pengar som en person får genom sin anställning.
24
25
PENSIONER
26
Pengar som betalats in till ett företag undertiden som en ung person
27
arbetat och som betalas ut när personen inte längre kan arbeta - vanligtvis
28
på grund av att personen uppnåt en viss ålder.
29
30
INVESTERING
31
När man betalar pengar för något och hoppas att det efter ett tag kan leda
32
till att man får mer pengar än man betalade på grund av det.
33
34
AVKASTNING
35
Pengar som man tjänar på grund av en investering.
36
37
SYSSELSÄTTNING
38
Det en person gör på dagarna. I regel är människor något av fem saker:
39
anställda, studerande, tjänstlediga (ofta som föräldrar eller som sjuka),
40
pensionerade eller arbetslösa.
41
42
BUDGET
43
En uträkning kring vilka kostnader och intäkter man har för att veta om
44
pengarna räcker till det man behöver.
45
46
LÅN
47
Pengar man inte äger utan fått låna tillfälligt av ett företag (oftast en bank).
48
49
KONTANT
50
När något betalas med pengar man har. Förr betydde det pengar man
51
hade i plånboken men nu för tiden handlar det ofta om pengar man har på
52
sitt konto och som man kan swisha. Motsatsen till kontant är kredit.
53
54
KREDIT
55
Pengar man inte har men som man lånar inför ett köp. Kan ibland kallas att
56
"köpa på avbetalning". Ibland är det bara att man köper något och att man
57
betalar på en faktura senare.
58
59
FAKTURA
60
Ett krav på att pengar måste betalas in till ett företag. Oftast med
61
information kring hur du ska betala.
62
63
VINST
64
Det pengar som blir kvar när ett företag räknat ihop sina inkomster och
65
sina kostnader.
66
67
RÄNTA
68
Kostnaden för att ta ett lån. Räntan är det som läggs på när man ska betala
69
tillbaka det man lånat. Ofta kan räntan räknas om om lånet blir långvarit.
70
71
AMORTERING
72
Tillbakabetalning av ett lån. Har man lånat mycket pengar så måste man
73
kanske amortera mindre summor lite i taget tills lånet är tillbakabetalat.
74
75
SKATT
76
Pengar man betalar till samhället och som ska bekosta allt samhället gör.
77
78
MARKNAD
79
Inom ekonomi är marknad ett begrepp som handlar om en fri plats där
80
varor och tjänsters priser sätts utifrån vad som finns och hur många som
81
är intresserade av att köpa - samt vad dessa är villiga att betala.
82
83
AUKTION
84
En försäljning där de som vill köpa lägger bud över varandra tills man
85
nått en prisnivå där bara en köpare kan acceptera. Auktioner är ett bra
86
exempel på hur marknadens principer fungerar.
87
88
BUDGIVNING
89
En sorts auktion där köpare hör av sig till en säljare med förslag på pris på
90
en vara eller tjänst.
91
92
VALUTA
93
Ett betalningsmedel som ofta är knutet till ett land eller region. I Sverige är
94
valutan Kronor (SEK). Andra stora valutor är europeiska Euron (EUR),
95
amerikanska dollarn (USD), brittiska pund (GBP), japanska Yen (JPY) och
96
ryska Rubel (RUB). Förr var metaller som silver och guld vanliga valutor och
97
nuförtiden förekommer även digitala valutor (kryptovalutor) såsom Bitcoin.
98
99
VÄXELKURS
100
Det priset som gäller när man vill byta (växla) en valuta mot en annan.
101
102
VALUTAMARKNAD
103
Handeln med valutor som med hjälp av marknadens principer avgör
104
växelkursen på olika valutor
105
106
INDUSTRI
107
Ett namn på större företag som tillverkar varor. Ofta ihopkopplat med
108
fabriker men begreppet industri kan också användas om andra företag,
109
exempelvis musikindustrin - som är de studior och produktionsbolag
110
som spelar in och släpper musik.
111
112
PRODUKTION
113
Ett ekonomiskt ord för tillverkning.
114
115
PRODUKTER
116
De varor som har tillverkats under en produktion.
117
118
VAROR
119
Ett bredare namn för saker som företag producerar och handlar med. Ett
120
exempel på en vara kan vara motorbåtar eller stickade mössor.
121
122
TJÄNSTER
123
Saker som företag säljer som inte är varor utan istället sysslor eller expertis.
124
Exempel på tjänster kan vara hårklippning på frisörsalong, skjutsning med
125
Taxi eller att ett företag hyr ut lagerlokaler.
126
127
RÅVAROR
128
Varor som ofta kommer från naturen och som behöver omarbetas för att
129
bli fördiga produkter. Exempelvis bomull eller alluminium.
130
131
EXPORT
132
När man säljer varor från sitt eget land till företag eller kunder utomlands
133
134
IMPORT
135
När man köper varor till sitt eget land från företag utomlands
136
137
KAPITAL
138
Saker som har ett värde och som kan omvandlas till pengar vid behov.
139
Begreppet används ofta om de varor och tillgångar man har men även om
140
de pengar man har på banken eller om exempelvis skog och mark som
141
kan huggas ner och/eller säljas vid behov.
142
143
AKTIEBOLAG
144
Ett företag som har en fullständigt skiljd ekonomi från sina ägare.
145
Om ett aktiebolag inte kan betala sina kostnader så går det i konkurs utan
146
att de som äger kan bli ansvariga att betala dess skulder. Ett aktiebolag
147
ägs av de som äger företagets aktier. Aktiebolag brukar förkortas AB.
148
149
AKTIE
150
Ett "värdepapper" som betyder att man äger en del av ett aktiebolag. Varje
151
aktie innebär också att man har rösträtt i företagets stämmor. Ju större del
152
av ett företags aktier en person har - desto mer kan denna bestämma.
153
Om ett aktiebolag går med vinst kan de som har aktier få vinstutdelning.
154
Har någon 10% av aktierna så får denne 10% av hela vinstutdelningen.
155
156
BÖRS
157
Ett namn på den marknaden där man kan köpa pch sälja aktier från publika
158
aktiebolag.
159
160
AKTIEFONDER
161
Aktiefonder, eller bara "fonder" är ett sätt att spara pengar som innebär
162
att man sätter in pengar hos ett företag som erbjuder en tjänst där kunniga
163
aktiehandlare köper "bra" aktier för dina pengar i syfte att det ska bli
164
investeringar över tid där aktierna kansäljas till en vinst som ökar ditt kapital.
165
166
INTÄKTER
167
Det som är "pengar in" för ett företag - exempelvis försäljning
168
169
UTGIFTER
170
Det som är "pengar ut" för ett företag - exempelvis löner, hyror och skatter.
171
172
DRIFTSKOSTNADER
173
Kostnader som är knutna till att genomföra den dagliga verkamheten i
174
ett företag. Hyror och elförbrukning eller arbetskläder är exempel på detta.
175
176
UTRUSTNING
177
Maskiner och verktyg.
178
179
FASTIGHET
180
Mark. En fastighet kan ha byggnader på sig.
181
182
ARBETSKRAFT
183
Ett namn för alla de anställda som ett företag har.
184
185
REALKAPITAL
186
Ett företags värde som finns i utrustning, bygnader, inredning och fastigheter.
187
188
AVGIFT
189
Priset på en tjänst.
190
191
TILLGÅNG / UTBUD
192
Hur mycket det finns av en vara eller hur lätt det är att få tag i en tjänst.
193
194
EFTERFRÅGAN
195
Hur många som vill ha en vara eller tjänst.
196
197
KONJUNKTUR
198
Svängningar i samhällsekonomin som påverkar företags, privatpersoners
199
och samhällens förmågor att genomföra ekonomiska projekt.
200
201
HÖGKONJUNKTUR
202
En period när företag har hög lönsamhet och därför har råd att anställa
203
många och möjlighet att dela ut mycket vinst till sina ägare. Detta gör att
204
mycket pengar kommer i rörelse och fler vågar ta ekonomiska risker.
205
206
LÅGKONJUNKTUR
207
En period när lönsamheten går ner för företag och därför anställs färre och
208
detta gör att mindre pengar kommer i rörelse vilket minskar viljan att ta
209
ekonomiska risker och samhällsekonomin krymper.
210
211
DEPRESSION
212
En lågkonjunktur som blir så pass allvarlig att många företag går i konkurs
213
med följden att börsen minskar kraftigt - vilket gör att folk som investerat i
214
aktier och fonder kraftigt får sina besparingar förminskade.
215
216
INFLATION
217
När priset på varor och tjänster ökar (det vill säga att värdet på pengarna
218
minskar - då man får mindre för en viss summa än innan).
219
220
RIKSBANK
221
En statlig myndighet som ansvarar för penningpolitiken genom att bestäma
222
styrräntan.
223
224
STYRRÄNTA
225
Den ränta som alla banker måste betala för att låna pengar från riksbanken.
226
Styrräntan brukar ligga c:a 1% bättre till än den som bankerna sedan ger.
227
228
PRIVAT SEKTOR
229
Den delen av ekonomin som ägs av privatpersoner - dvs alla vanliga företag.
230
231
OFFENTLIG SEKTOR
232
Den delen av ekonomin som ägs av staten - dvs alla kommuner, regioner och
233
de företag som ägs av dessa. Exempel på offentlig sektor är skolor, sjukhus,
234
kommunalt ägda bolag som Vätterhem osv.
235
236
VÄLFÄRD
237
Ett namn på all samhällsservice som ett samhälle ger sina medborgare
238
gratis eller kraftigt prisreducerat. Utbildning, vård och säkerhet exempelvis.
239
240
SJUKFÖRSÄKRING
241
Det samhällsystem som likt ett skyddsnät går in och hjälper till om någon
242
som arbetar blir sjuk eller skadad och inte kan arbeta.
243
244
SJUKPENNING
245
Den inkomsten som betalas ut till någon som använder den statliga
246
sjukföräskringen. Ofta ligger sjukpenningen på ungefär 80% av lönen.
247
248
FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING
249
Det samhällsystem som likt ett skyddsnät går in och hjälper till om någon
250
som arbetar får barn eller måste ta hand om ett sjukt barn.
251
252
FÖRÄLDRAPENNING
253
Den inkomsten som betalas ut till någon som använder den statliga
254
föräldraföräskringen. Ofta ligger föräldrapenningen på ungefär 80% av lönen.
255
256
BRUTTO
257
Ett belopp som har eventuell skatt medräknad.
258
259
NETTO
260
Ett belopp som har eventuell skatt borträknad.
261
262
MERVÄRDESSKATT (MOMS)
263
En skatt på varor och tjänster som säljs från företag till privatpersoner.
264
I Sverige är momsen på de flesta varor 25% (dock ej mat som har 12% och
265
kultur - som böcker och teater - som har 6% moms).
266
267
INDIREKT SKATT
268
En skatt som bakats in i ett pris på en vara eller tjänst. Moms och bensinskatt
269
är exempel på sådana skatter.
270
271
STATSSKULD
272
Ett lands skuld till andra länder. Ofta lånar länder pengar av varandra.
273
274
SOCIOEKONOMI
275
Ett begrepp som handlar om människors möjligheter utifrån deras ekonomi.
276
Personer med hög inkomst och mycket pengar över mår bättre än människor
277
med ekonomiska svårigheter och detta påverkar familjer. Utbildningsnivå
278
är en sak som påverkar detta men också andra saker.
279
280
LEVNADSKOSTNADER
281
De kostnader som ett hushåll har för att livet ska gå ihop sig ekonomiskt.
282
Hyror, matkostnader, räntor, fordonsbränsle och uppvärming är exempel.
283
284
BOLÅN
285
Ett lån man tagit för att köpa ett hus eller en lågenhet. Ofta har bolån
286
ganska låga räntor eftersom själva bostaden är säkerheten för lånet
287
och bostäder ofta ökar i värde över tid.
288
289
LÅGINKOMSTTAGARE
290
Personer som har en låg lön i förhållande till övriga samhället.
291
292
HÖGINKOMSTTAGARE
293
Personer som har en hög lön i förhållande till övriga samhället. Ofta betalar
294
höginkomsttagare i Sverige extra skatt till staten.
295
296
MONOPOL
297
När en marknad saknar konkurrens och därför inte fungerar.
298
299
MARKNADSEKONOMI
300
Ett samhälle där det finns få ekonomiska regler för företag och där
301
de flesta av människors behov blir lösta genom att företag löser det
302
som efterfrågas utan att staten påverkar. USA har typ marknadsekonomi.
303
304
PLANEKONOMI
305
Ett samhälle där staten styr allt som ska produceras eller erbjudas och där
306
staten även dikterar priset för varor. Det staten vill ska säljas säljs oavsett
307
om det efterfrågas eller ej. Nordkorea har typ planekonomi.
308
309
BLANDEKONOMI
310
Ett samhälle där staten styr vissa saker som ska produceras eoch företag
311
andra delar. Exempelvis kan staten ha monopol på vissa delar och marknaden
312
existerar i andra - men ofta då med regler som den måste följa. Sverige är
313
en blandekonomi
314
315
NATURAEKONOMI
316
Ett samhälle där man byter varor med varandra istället för att ha valutor.
317
Exempelvis kan man byta en gris mot en tunna spannmål. Förr i tiden
318
var de flesta länder naturaekonomier.