På den här sidan har jag samlat information, länkar och övningar som ska hjälpa till med 9C:s (men även alla andra klasser på Rosenlundsskolans) övning inför Nationella proven i Samhällskunskap 2024. VIKTIG INFO: För att se filmklippen från Begreppa behöver du vara inloggad. Du loggar in genom att antingen först gå in på VKlass och välja Skolon som finns i vänstermenyn. Därefter väljer du Begreppa. Efter det ska filmerna gå att titta på. Du kan också trycka på en Begreppa länk och välja LOGGA IN. Välj Skolfederation under inloggningsrutorna och välj Jönköpings kommun. Skriv in dina inloggningsuppgifter och sedan ska även det sättet fungera.

Människors identiteter
Alla människor har en identitet som dels är knuten till de uppgifter som staten har om oss, såsom namn, adress och personnummer; men den är också ihopkopplade med vår , tro, ålder, och ekonomiska bakgrund. Därför är begreppet svårt att helt ringa in. Identitet är de som gör dig till dig.
   

Hur identiteten kan påverkas av socioekonomisk bakgrund
Att komma från exempelvis "orten" eller en villaförort kan i stor grad påverka hur vi ser på oss själva som individer och vilka förebilder vi söker. Även hur vi pratar kan färgas av detta. Speciella slangord eller viljan att göra språket onödigt avancerat kan ha orsaken i social bakgrund. Om du tvekar på detta kan du fundera på vilka som gärna lyssnar på gangster-rap. Här finns inget 100%igt svar men många av rapparna har en bakgrund som de gärna bygger sin identitet på. Har man samma bakgrund själv är det lättare att förstå musiken. Kommer man från en annan bakgrund är det nog lättare att man har negativa åsikter om musiken.

Hur identiteten kan påverkas av kön
Redan från ganska tidig ålder barn in i vad som är kill- respektive tjejgrejer. Många menar att detta spär på de olikheter som eventuellt finns mellan tjejer och killar i grund. De flesta personer känner sig nog trygga i sitt kön men rollerna som följer med finns det fler som ifrågasätter idag. Sedan finns det personer som inte känner sig som sig själva i det könet som de fötts till. Sammanlagt är påverkan på vem du är utifrån kön väldigt stor och en stor del av de flesta personers identitet.

Hur identiteten kan påverkas av ålder
Ungdomar har under hela 1900-talet haft egna sätt att utrycka sig som skiljer sig från vuxna. I takt med att personer växer upp så behåller många detta sätt att vara men det som händer då är att ungdomarna byter uttryck. Därmed kan man säga att det finns olika som är gemensamma med människor som är födda under samma perioder. Likväl lever vi i ett samhälle som uppvärderar ett ungt utseende. I takt med att man blir äldre får man därmed mindre uppmärksamhet och det gör att äldre människor får andra drivkrafter än yngre. Därmed spelar åldern stor roll för hur du är och vem du känner dig som.

Hur identiteten kan påverkas av etnicitet
Att växa upp med föräldrar av en annan kan leda till flera saker som påverkar identiteten. Många människor behåller delar av sin gamla kultur när man flyttar till ett nytt land och detta kan medföra att man lär sig ett, eller flera, extra språk och att man firar speciella högtider. Olika etniciteter har också som kan ligga närmre eller lägre ifrån det nya landets kulturer. Har man en etnisk bakgrund som syns på utseendet kan även det leda till att man möter fördomar eller andra uttryck som formar den egna självbilden och hur man är när man möter andra människor.

Människors ekonomiska resurser
Olika personer i samma bostadsområde kan ha väldigt olika ekonomiska resurser och det beror framförallt på tre saker: vilken inkomst de har, hur förmögna de är, och hur mycket utgifter de har. Inkomst är hur mycket de tjänar. kan antingen vara knuten till sparade pengar eller vara bunden till något annat personen äger - såsom en bostad eller ett företag. Utgifter är allt personen måste betala för. De vanligaste utgifterna människor har är hyra, mat och lån. Förändringar i samhället kan påverka hur stora inkomster och utgifter personer har.

Hur ekonomiska resurser kan påverkas av socioekonomisk bakgrund
Personer som växer upp i hem med god ekonomi kan få en rejäl skjuts av detta. Föräldrarna kan ha sparat ihop till körkort och lägenhetsinsatser vilket gör att vägen från ung till vuxen både går smärtfritt och öppnar upp dörrar till studier i andra städer. Personer med en bakgrund i ekonomiskt svagare hem får inte alltid denna hjälp från sina föräldrar och hamnar därför ofta efter och måste spara ihop pengar själv genom eget arbete först.

Hur ekonomiska resurser kan påverkas av kön
I Sverige kan vi varje år följa hur jämställda våra löner är eftersom vi både har statistik på hur mycket folk tjänar och vilket kön de har. Sanningen är att kvinnor i snitt har 4% lägre lön i Sverige jämfört med män. Detta beror på flera saker. Dels så har branscher med många kvinnor i lägre löner generellt. Kvinnor är också hemma mer med barn vilket gör att de missar arbete och halkar efter i löneutvecklingen jämfört med sina manliga kollegor. Det måste inte vara så här - men just nu är det så här.
 

Hur ekonomiska resurser kan påverkas av ålder
Ungdomar har ofta väldigt lite pengar så länge de går i skolan. De ungdomar som får ett sommarjobb kan dock få lite pengar över men annars är det främst bidrag och föräldrarnas ekonomi som påverkar deras ekonomiska resurser. När gymnasiet är över går vissa direkt in i arbete och andra studerar vidare. Det gör att det är stora skillnader mellan människor i 20-års åldern. Väl inne i arbetslivet så kan man säga att de ekonomiska resurserna främst påverkas av om man är i en ålder att man har barn eller ej. Barnfamiljer har fler utgifter och det begränsar de vuxnas ekonomiska möjligheter. För de flesta finns det en god ekonomisk tid emellan att barnen blivit vuxna och det att man går i pension. Efter pensionen vid cirka 65 års ålder har vissa det fortsatt bra och andra får det drastiskt sämre. Eftersom pensionen baseras på de inkomster du haft under ditt arbetsliv kan personer som arbetat med lägre löner och/eller som haft många år utan arbete - som arbetslös, föräldraledig eller som studerande - ha mycket lägre pension än andra. Detta kan kraftigt påverka ekonomiska resurser för äldre.

Hur ekonomiska resurser kan påverkas av etnicitet
påverkar inte ekonomiska resurser i sig men det finns i vissa fall tydliga kopplingar emellan etnicitet och - i när det kommer till . Sådana kopplingar kan göra att ekonomiska resurserna påverkas. För arbetskraftsinvandrare beror allt på bransch. I vissa branscher kan tillfälligt arbetande från EU-länder med lägre löner få en lön som är lägre än Sverigesnittet.

Människors möjligheter i samhället
Grunden för det västerländska samhället är på många sätt "den amerikanska drömmen" - att alla oavsett vem de är ska ha chansen att bli vad de vill så länge de kämpar och är duktiga. Men när man tittar på människor som lyckas så kan man se att den bakgrund du har spelar roll. Man kan både prata om strukturer som och som påverkar. Det svenska samhället försöker dock minska på de som finns.
 

Hur möjligheter kan påverkas av socioekonomisk bakgrund
Om du växer upp i en familj med högutbildade föräldrar är chansen att du själv får en hög utbildning högre. Växer du upp i en lågutbildad familj är det samma sak - fast tvärtom - chansen till högre utbildning blir då lägre. Detta gör att man kan säga att vi ärver vilka möjligheter vi har att lyckas. Tittar man på människor som sitter i fängelse så är det mycket vanligare att dessa vuxit upp i fattigare familjer. Tittar man på personer som äger företag är det vanligare att dessa vuxit upp i rikare familjer. Det finns väldigt många undantag till alt detta men utifrån statistik kan man se mönster kring hur möjligheterna påverkas av socioekonomiska faktorer.

Hur möjligheter kan påverkas av kön
De flesta yrken är idag öppna för alla, oavsett kön, men det finns fortfarande olika hinder som gör att vissa yrken är svåra att nå för alla kvinnor. Ibland finns det högt uppsatta fysiska krav som kan vara svåra att nå. Exempel på sådana yrken är militär eller brandman. Men sedan finns det också olika branscher som har få kvinnor på grund av andra orsaker. Vissa branscher är kodade som "manliga" och det förekommer att arbetsplatser som har en hög andel manligt anställda också är diskriminerande mot kvinnor. är ett exempel på hur en arbetsmiljö kan vara svårtillgänglig för kvinnor. Eftersom det är få kvinnor i vissa branscher så blir det därför ett hinder för att fler kvinnor ska kunna söka sig dit.

Hur möjligheter kan påverkas av ålder
Det är förbjudet att människor i Sverige på grund av ålder men ändå existerar det olika hinder för människor av olika åldrar. Exempelvis har många unga människor utan erfarenheter svårt att få sina första jobb efter utbildning. Samtidigt kan det tvärtom vara så att väldigt erfarna personer som börjat närma sig väljs bort när det är anställningsdags. Detta då de dels ofta kräver höga löner och att de inte kommer kunna jobba så många år till innan det är dags för pension. Personer mellan 30 - 50 brukar därför ha det som lättast att få arbete.

Hur möjligheter kan påverkas av etnicitet
Trots att det inte är tillåtet att för så förekommer det att företag väljer bort att anställa personer på grund av deras etnicitet. Detta har gjort att samhället bland annat ändrat personnummersystemet så att det har blivit svårare att se om någon är född utomlands. Det förekommer att personer byter namn eller efternamn för att lättare få komma på anställningsintervjuer. Har man en hudfärg som från i Sverige kan även det göra att man får utstå . Något som många upplever som jobbigt och som kan medföra svårigheter i vardagen.

Begreppet Makt
Möjligheten att påverka människor att göra något är att ha makt över människor. Personer med makt kallas för makthavare. Vissa makthavare är (tydligt att de har makt) andra mer (har makt i bakgrunden utan att det märks).

Begreppet Rättvisa
Rättvisa innebär att man får som man förtjänar det. I en rättvis värld så får de som är dåliga det sämre och de som är bättre det bättre. Det låter simpelt men i verkligheten är det inte så. Vissa som begår brott kommer undan utan straff. Vissa som växer upp i fattigdom kanske inte gjort något fel men riskerar ändå att dö av svält. används olika mycket av olika människor och följderna av användandet slår olika hårt mot olika platser.

Begreppet Jämlikhet
Jämlikhet innebär att inte finns någon skillnad mellan två människor. Är de jämlika har de lika mycket makt, ekonomiska möjligheter och behandlas lika av samhället och lagen.

Begreppet Jämställdhet
Jämställdhet innebär att det inte finns någon skillnad mellan män och kvinnor. Jämställda hushåll innebär att män och kvinnor delar lika på obetalt hemarbete och jämställda arbetsplatser innebär att män och kvinnor som gör samma uppgifter lika bra har lika hög lön.

Svenska välfärdsstrukturer
Sverige är ett land där medborgarna har många . Skyddsnät är ett namn på saker som gör att livet blir lättare att leva när man stöter på svårigheter. Exempel på detta är att vi i Sverige har allmän sjukförsäkring som gör att personer som blir sjuka eller skadade kan få behålla viss lön trots att de inte kan jobba. Vi har även som innebär att föräldrar har rätt till att vara hemma med små barn utan att förlora lön. Svensk skola och sjukvård är gratis för de som använder den. Svenska elever får gratis skolmat och föräldrar som måste arbeta kan lämna in sina barn till förskolan utan att behöva betala hela kostnaden för detta. Allt detta är vad vi kallar svensk .
 

Migration till Sverige idag
Sverige har haft olika perioder där människor flyttat hit från andra länder. Under lång tid har det varit fritt att resa mellan de nordiska länderna. Sedan Sverige gick med i EU har denna möjlighet utökats rejält. Därför flyttar det idag många människor emellan dessa länder för arbete och så även till Sverige. Sverige har även tagit emot asylsökande under större konflikter. Detta har gjort att Sverige har en relativt stor del personer från Balkan, Syrien, Irak, Somalia, Eritrea och Afghanistan. Många av dessa personer är födda i andra länder än Sverige. Det senaste året har Sverige dock skärpt reglerna för asyl- och .
   

Integration
Integration innebär att olika saker är sammanslagna med varandra. Inom samhällskunskap handlar det oftast om att människor med olika , kön, ålder och socioekonomisk bakgrund bor nära varandra och exempelvis går på samma skola. Ett samhälle kan ha hög eller låg integrering av olika grupper. Integration som begrepp används ofta om exempelvis arbetet med att få invandrade människor i arbete.

Segregation
Segregation innebär att olika saker hålls i sär från varandra. Det är motsatsen till integration och används som ett motsatsord. Segregation är när grupper inte blandas och där människor i ett samhälle varken bor nära varandra eller träffas i någon större utsträckning. Segregation är oftast negativt för ett samhälle eftersom det leder till att vissa människor hamnar utanför och att fördomar såsom rasism kan uppstå lättare när man inte umgås.

Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman
Pengar rör sig i ett ständigt kretslopp. Företag betalar ut lön till sina anställda och den lönen används sedan antingen för att sparas på banken, betala av räntor, betalas in som skatt till staten eller till att köpa varor och tjänster från andra företag. Banken använder kundernas sparade pengar till att låna ut till andra. De tjänar pengar genom att kräva in ränta för lånen de givit ut. Bankerna använder det de tjänat till att ge sina ägare pengar, betala löner till sina anställda och till skatteinbetalningar. Staten får in skatt från både företag och privatpersoner. Skatten används för att betala för och de samhällskostnader som finns. En stor del av statens utgifter är löner till alla anställda i kommuner, regioner och statliga myndigheter. Därför kan man säga att pengar bara far runt i större och mindre kretslopp. Pengar byter händer. Betalas in och kommer tillbaka.
    

Orsaker till förändringar i samhällsekonomin
Varors värde förändras. Priset på en vara sätts av två saker. Hur mycket av varan som finns tillgängligt (Utbud) och hur många som behöver varan (Efterfrågan). Vissa varor kan plötsligt bli jätte eftertraktade och då kan de som säljer varan öka priserna och ändå få varan såld. Men ju mer det finns av något desto svårare blir det att ta mycket betalt för det. Det beror på att det kan bli konkurrens mellan de som säljer vilket kan leda till priserna sjunker. Är en vara riktigt lätt at få tag i kan det också vara så att kunden kan få tag i den själv utan att behöva betala massa och då sjunker priset eftersom ingen köper varan om den är för dyr.

När det sker stora förändringar i folks köpmönster kan det leda till att det blir ringar på vattnet. Om kunderna börjar bli oroliga för att deras inkomster kan minska finns det en risk att kunderna slutar köpa så mycket och i stället börjar spara sina pengar. Då får företagen färre kunder och riskerar att förlora inkomster. För att lösa pengabortfallet kan de behöva säga upp personal. Eftersom personalen då blir arbetslös tappar de möjligheten att handla i andra affärer och det sätter igång en dominoeffekt som leder till det vi kallar lågkonjunktur - en period när företag minskar sina vinster och där människor inte litar på framtiden och därför snålar. Motsatsen kan också inträffa - att när företag går bättre kan de anställa fler och då kan det leda till att fler blir optimistiska och då vågar konsumera mer varor och tjänster. Det kan leda till ökade vinster och ännu mer optimism. Då är det högkonjunktur.
     

Effekter av förändringar i samhällsekonomin
Ofta brukar en ökande ekonomi leda till att pengar tappar i värde (Inflation). Det beror på att kostnaderna för att göra saker ökar när fler vill ha högre lön. Då ökar priserna vilket leder till att man får mindre för sina pengar. Lite inflation är bra för då blir människor sugna på att använda sina pengar istället för att spara på dem. Men om inflationen blir för hög så riskerar det att göra att folk får indirekta lönesänkningar vilket påverkar hela samhället. Ibland ökar pengarnas värde istället. Det kallas för deflation och kan bli väldigt allvarligt eftersom människor då förlorar på att använda sina pengar. Det kan leda till kraftiga sänkningar av priserna och i värsta fall till ekonomisk kris. En annan sak som kan påverkas av svängningar i samhällsekonomin är arbetslösheten. När företag får det svårt kan de inte anställa lika många och då ökar statens kostnader för att ta hand om de människor som förlorar sina jobb.
  

Länders beroende av varandra i en globaliserad ekonomi
Eftersom världens handel nuförtiden är ihopkopplad så innebär det att lokala ekonomiska kriser kan sprida sig. Många länder har brist på viktiga och är därför beroende av import från andra länder. Detta kan göra att konflikter och andra problem hos skapar brister på viktiga varor i de länder som behöver dem. En viktig naturresurs är olja. De länder som producerar olja är viktiga för världsekonomin. Samtidigt sker handeln med naturresurser ibland på orättvisa villkor. Många före detta kolonier säljer sina naturresurser väldigt billigt till de koloniserande länderna. Detta beror på att företag äger naturresurserna snarare än befolkningen i dessa länder. Detta gör att vissa länder är väldigt fattiga. De rika länderna importerar råvarorna billigt och förädlar dem och säljer sedan tillbaka dem dyrt till de fattigare länderna. Fattigare länder har dock en konkurrensfördel i att lönerna och arbetsmiljökraven är lägre. Detta gör att fler och fler tillverkande företag flyttar sin tillverkning till dessa länder vilket skapar arbetstillfällen där och arbetslöshet i de rikare länderna. I alla fall bland de med lägre utbildning.
    

Regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi
Precis som med länder kan delar av länder vara beroende av en speciell handel med andra länder och regioner. Vissa regioner är beroende av exempelvis turism från andra regioner och länder för att klara sig.

Skilda förutsättningar för olika länder
Man brukar dela upp världen i I-länder och U-länder. I-länderna är industrialiserade och har haft en stor ekonomisk utveckling. I-länderna är länder det befolkningen har det relativt bra. U-länder är länder med utvecklingsbehov. Dessa länder har halkat efter de andra länderna och brottas ofta med sociala och ekonomiska problem.

Skilda förutsättningar för olika regioner
Det finns ofta stora skillnader mellan och delar av länder som är glesare befolkade. Detta beror på att de större städerna ofta har en större inflyttning av arbetskraft. Därför är det lättare för företag att sig i sådana regioner och arbetslösheten är lägre i städerna och högre där det bor färre.
 

Orsaker till en ojämlik fördelning av inkomster mellan människor i Sverige
Vissa yrken i Sverige har högre lön än andra. Det beror på olika saker. Yrken där det är brist på har större möjligheter att få höga löner än yrken där det finns många som är . Detta för att det är lättare att kräva högre lön om man har många erbjudanden. Anställda i branscher som domineras av företag har ofta högre löner än anställda i branscher som främst är offentliga. Detta beror delvis på att offentliga löner hålls tillbaka av politiska önskemål att minska skatterna. Delvis beror det också på att många offentliga yrken är - och därmed av den ojämställdhet som existerar i samhället. Slutligen är det skillnader mellan storstäderna och övriga landet. I storstäderna har folk i regel högre löner. Det beror på att det är dyrare att bo i de större städerna. För att locka folk till arbete där behöver arbetsgivarna därför höja lönerna.

Konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster mellan människor i Sverige
Konsekvenserna av ojämlikheten i löner gör att vissa branscher blir mer attraktiva än andra. Dessa yrken får ofta en högre status. Eftersom många yrken i offentlig sektor har lägre lön och status gör detta att dess anställda får mindre ekonomiska möjligheter och lägre pensioner än andra yrken. Detta gör också att färre vill utbilda sig till dessa yrken.

Orsaker till en ojämlik fördelning av förmögenhet mellan människor i Sverige
De flesta människor har inte så mycket lösa pengar utan pengarna () är låst genom att man köpt saker som behåller sitt värde. Det vanligaste är att man har bostad, mark och/eller ägande i företag. Alla människor behöver en bostad men de som lyckats köpa sin egen bostad, med eller utan lån, har lägre kostnader än de som hyr. Eftersom bostäder har ökat mycket i värde senaste åren innebär det också att de som haft råd att köpa en sådan har blivit rikare och att de som inte haft råd har betalat mer utan att tjäna något på det. De privatpersoner som äger mark har under samma period sett även den öka i värde. Det är ofta så mycket pengar i skog och mark att de flesta som äger det har ärvt det - och skulle inte kunna ha råd att köpa loss det ifall de inte redan ägt det. Personer som äger företag är inte per automatik förmögna. De flesta företag gör inte så mycket vinst men i det fall ett företag lyckas kan det generera mycket pengar till sina ägare.

Konsekvenser av en ojämlik fördelning av förmögenhet mellan människor i Sverige
Att man har olika mycket resulterar i olika socioekonomiska möjligheter för de barn som växer upp i respektive familj. Starten i livet för barn i rika familjer blir enklare och senare i livet ökar möjligheten till att få ett stort arv. Detta gör att det blir stora skillnader i mellan människor i samhället.

Orsaker till en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenhet mellan människor i olika delar av världen
Den största skillnaden mellan rika och fattiga människor globalt har att göra med ländernas utveckling. I välutvecklade länder är rikedomen jämnare fördelad och är relativt hög. I underutvecklade länder är det få som är rika - även om dessa ofta är väldigt rika. I dessa länder är medelinkomsten väldigt låg. Detta har flera orsaker men de flesta före detta kolonierna har idag problem med utvecklingen.
  

Konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenhet mellan människor i olika delar av världen
 

Arbetsmarknadens förändringar
  

Arbetsmarknadens villkor
  

Arbetslivets förändringar
  

Arbetslivets villkor
 

Begreppet Demokrati
Ett land som försöker följa de mänskliga rättigheterna. Ett land där medierna får göra sitt jobb i fred och där politiker och makthavare kan bli avsatta om en majoritet av folket tycker de gör ett dåligt jobb. Domstolarna dömer rättvist utifrån de lagar som finns och man har fria allmänna val med jämna mellanrum.
     

Begreppet Diktatur
Ett land som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Ett land där antingen eller förföljs och där politiker och makthavare sitter kvar oavsett om de är korrupta eller om de är ogillade av folket. Den som har makten styr hur domstolarna dömer och kan ändra domar och man har ofria val. Antingen genom att det saknas alternativ eller genom att man ändrar valresultatet genom fusk. Eller så har man inga val alls.
   

Begreppet Monarki
När Statschefen ärver sin titel. Alltså att man har en kung/drottning/kejsare/furste/sultan osv.

Begreppet Republik
När Statschefen blir vald. Alltså att man har en president.

Begreppet Parlamentarism
När man röstar på partier till ett parlament - där parlamentet utser en regering.

Begreppet Presidentstyre
När man röstar på en person som blir president - där presidenten utser en regering

Exempel på hur olika statsskick kan fungera
Monarkier kan vara symboliska. Då kallas de Konstitutionella monarkier. Då har monarken (kungen) väldigt liten eller ingen makt. Länder som Sverige, Danmark, Norge och Storbritannien är konstitutionella demokratier. Monarkier kan också vara absoluta. I sådana länder är monarken den som bestämmer det mesta i landet. Länder som Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Brunei är absoluta monarkier.
 

Exempel på hur olika styresskick kan fungera
Parlamentarism brukar innebära att man har en premiärminister (statsminister) som leder landet snarare än statschefen. I parlamentariska länder är de olika partierna viktigast och det som och väljare fokuserar på. Presidentstyre brukar innebära att presidenten får allt fokus. Man lägger mycket fokus vid hur personen som president är och vad den tycker och gör. Partier har mindre fokus och enskilda personer mer i presidentstyrda länder.

Politiska ideologier
Man brukar prata om tre i politik: Konservatism, Liberalism och Socialism. Konservatism innebär att man vill bromsa förändringar av samhället och att man vill betona de värderingar som historiskt har rått i landet. Liberalism innebär att man vill överlåta mer ansvar till varje människa att själv forma sitt liv. Många liberaler vill minska statens påverkan över människor. Socialism innebär att man vill minska skillnaderna mellan människor i samhället. Socialister vill bekämpa fattigdom och rikedom och skapa ett samhälle där staten tar mer ansvar för människor. Utöver de tre huvudideologierna så förekommer också några mindre ideologier. Två exempel på dessa är Nationalism och Ekologism. Nationalism innebär att man vill stärka det egna folkets språk, kultur och traditioner. Detta innebär att man vill att staten ska gynna det egna folket och därmed indirekt andra folk och kulturer så att dessa inte kan konkurrera ut den egna kulturen. Ekologism innebär att man vill att staten ska uppnå ekologisk hållbarhet. Detta innebär en samhällsförändring där ekonomin och livsvanorna förändras för att uppnå full hållbarhet.
 

Skiljelinjer mellan Sveriges politiska partier
Sveriges åtta riksdagspartier kan delas in på olika sätt men ett vanligt sätt är att prata om höger/vänster-skalan. Där vänster betyder att man vill ha en stor stat (som kostar mycket skatt men som sköter mycket i samhället) och där höger betyder att man vill ha en liten stat (som gör att man kan minska skatterna och som därmed inte kan göra lika mycket i samhället - istället tycker man att företag ska göra vissa av sakerna och andra saker kanske ingen ska göra för att de inte behövs). Längst till vänster brukar de socialistiska partierna vara: Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Skillnaden mellan dessa partier är att Vänsterpartiet vill ha en mycket större stat där socialismens principer råder helt. Socialdemokraterna är ett parti som ofta sitter i regering och samarbetar med många olika partier. De är därför inte lika låsta vid sin socialism. Därefter brukar Miljöpartiet komma. Miljöpartiet är det enda ekologistiska paritet i Riksdagen. I mitten av skalan brukar Centerpartiet och Liberalerna placeras. Centerpartiet är ett parti som från början riktade in sig på landsbygden. De vill ha ett samhälle som av liberalismen. Liberalerna vill också ha ett samhälle som präglas av liberalismen men de har fler konservativa inslag i sin politik. Framförallt så kan de tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna och att minska möjligheterna att invandra och få asyl i Sverige. Till höger på skalan brukar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna placeras. Dessa tre partier är alla präglade av . Moderaterna är ett parti som vill minska skatterna och gynna företagare genom att ta bort regler. De tycker inte att samhällets klasskillnader behöver jämnas ut. Kristdemokraterna var förr ett kristet parti men har idag blivit ett mer allmänt konservativt parti. Sverigedemokraterna vill minska invandringen och öka möjligheterna till att återvandring - det vill säga att utländska människor ska kunna flytta tillbaka till sina hemländer. De är negativt inställda till Islam. En skillnad mellan Sverigedemokraterna och exempelvis Moderaterna är att Sverigedemokraterna är negativa till EU. Sverige styrs för tillfället av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som tillsammans bildar regering. Regeringen stöds av Sverigedemokraterna.

Sveriges politiska system
Sverige har allmänna val vart fjärde år. Då röstar vi på partier som har listor med kandidater. Vill man får man kryssa i en kandidat på listan som man föredrar. Får ett parti tillräckligt med röster får deras kandidater i någon av våra politiska församlingar. Vi har val till tre nivåer samtidigt: Riksdagen, Regionen och Kommunen. Efter ett riksdagsval så fördelas mandaten. Sedan utser man en talman. Talmannen är riksdagens ordförande. Talmannen utser en person som riksdagen får rösta om, huruvida personen ska bli statsminister. Om Riksdagen godkänner personen blir personen statsminister. Statsministern utser sedan en regering som består av ministrar.
    

EU
Europeiska Unionen är ett samarbete mellan majoriteten av länderna i Europa. Samarbetet innebär framförallt att länderna ska ha liknande lagar och regler för handel och att länderna ska öka möjligheterna medborgare att flytta mellan länderna för att arbeta och studera. EU har ett parlament dit det är val vart femte år. EU-parlamentet bestämmer över lagar och EUs budget. Man kan säga att EU-parlamentet är som Riksdagen fast i EU. EU-parlamentet ligger både i Bryssel (Belgien) och i Strasbourg (Frankrike). Alla länder i EU utser en kommissionär till EU-kommissionen. EU-kommissionen styr över de olika EU-organen och tar fram förslag kring samarbeten och regler. Man kan säga att EU-kommissionen är som en regering för EU. EU-kommissionen har sitt säte i Bryssel. EU har också ministerråd där alla ländernas ministrar träffas och diskuterar de frågor som rör just dem. Olika länder turas om att vara ordförande för ministerrådet och därför träffas de i olika länder beroende på vilket land som är ordförande just nu.
   

Riksdag
Sveriges riksdag har 349 platser. Till riksdagen är gränsen (riksdagsspärren) som man behöver nå 4%. Det innebär att endast de partier som får mer än 4% av röstantalet kan få . Den utser också Statsministern och håller koll på att regeringen gör sitt jobb på ett bra sätt. Riksdagen kan närsomhelst rösta om att avsätta en person i regeringen (misstroendeomröstning). Därför är Riksdagen mäktigare än regeringen. Riksdagen röstar också om budgeten (vilka skatter Sverige ska ha och hur pengarna ska användas) samt beslutar om vilka lagar Sverige ska ha.
    

Regering
Regeringen består av de ministrar som statsministern utser. Sverige har oftast regeringar som består av personer från flera partier (koalitionsregeringar) men ibland är det bara ett parti i regeringen. Regeringen styr Sverige genom att sköta kontakten med andra länder och genom att leda Sveriges myndigheter och departement. De viktigaste ministrarna i Sverige är Statsministern (som leder regeringen) Finansministern (som leder arbetet med budgeten och Sveriges skattepolitik) och Utrikesministern (som leder Sveriges kontakt med andra länder).
 

Sametinget
Sametinget är ett parlament för samerna där de kan hantera sina speciella frågor. Sametinget är också en statlig myndighet som arbetar med att stärka samernas rättigheter och ställning som urfolk.

Regioner
Sverige är uppdelat i regioner. Regionerna sköter sjukvården, kulturfrågor och lokaltrafik. Varje region styrs av ett lokalt parlament som kallas för Regionfullmäktige. Där sitter partier som röstats in under valet.

Kommuner
Sverige är uppdelat i massor av kommuner. kommunerna sköter bland annat: skola, äldrevård, socialtjänst och stadsplanering. Varje kommun styrs av ett lokalt parlament som kallas för kommunfullmäktige. Där sitter partier som röstats in under valet.
  

Sveriges grundlagar
Sverige har fyra lagar som är svårare att ändra än andra lagar. Dessa kallas för grundlagarna. De fyra lagarna är: Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringsformen säger hur Sverige ska styras, hur ofta det ska vara val och vilka delar som ska göra vad i staten. Succesionsordningen bestämmer vem som ska vara statschef och vad som händer när denna dör eller avgår. Tryckfrihetsförordningen säger att har rätt att vara oberoende från staten. Yttrandefrihetsgrundlagen ger alla medborgare rätten att säga och tycka vad de vill - med begränsningen att det inte får sägas var som helst ifall det innebär av andra människor.
    

Var olika beslut fattas
De flesta beslut som rör hela Sverige fattas av Riksdagen eller Regeringen. Sverige har över 300 statliga myndigheter som håller koll på delar av den svenska staten. Beslut som rör mindre delar av Sverige tas i regel istället av Regionen eller Kommunen. Kommunen styr det mesta i vår : gatusopning, avlopp, men även sådant som kommunen är ansvarig för som förskolor, skolor, äldreboenden osv. Regionen styr över hur sjukvården ska styras. De flesta beslut som påverkar den enskilda människans vardag fattas av kommunen.
 

Individers möjlighet att påverka den demokratiska processen
Vill man påverka samhället kan man göra något av följande: Gå med i ett parti och påverka politiken genom att påverka hur partierna tycker. Är man med i ett parti har man också större chans att faktiskt få vara med och styra samhället - man kan bli en politiker. Man kan också kontakta en politiker och försöka få den att förstå vad du vill - har du tur kan den då lägga det du vill som ett förslag. Om politikerna och partierna inte håller med dig kan man försöka få uppmärksamhet över problemet genom att kontakta eller genom att få folk att skriva på namninsamlingar. Får man tillräckligt många namn 10% av befolkningen kan det bli en folkomröstning (medborgarinitiativ) man kan även kontakta kommunen och lägga ett medborgarförslag - att man lägger ett förslag som kan röstas om i kommunfullmäktige. Sist kan man använda sig av olika former av . Demonstrationer eller civil olydnad. Demonstrationer är lagligt om man söker tillstånd för det. Civil olydnad innebär att man gör något som inte är lagligt som att strejka eller binda fast sig någonstans. Civil olydnad kan göra att man riskerar lagliga påföljder men det kan också vara ett effektivt sätt att få uppmärksamhet och påverka samhället.
 

Gruppers möjlighet att påverka den demokratiska processen
Sveriges politiska makt ligger främst hos de partier som bli invalda i våra parlament. Vem som helst får starta ett parti men det är väldigt få partier som blir invalda. Det är lättare att bli invald i en kommun eller region än i Riksdagen. Det finns också stora organisationer som arbetar för att förändra samhället. Några sådana är Naturskyddsföreningen, Amnesty international eller Svenskt näringsliv.
 

FNs syfte
Efter andra världskriget ville man hindra att det skulle bli fler världskrig. Man bildade FN som är en organisation där nästan alla länder finns representerade. FN har ett säkerhetsråd där vinnarnationerna efter världskriget finns representerade. Alla medlemmar i säkerhetsrådet har ett veto. Det innebär att det räcker med att ett av dessa länder kan säga nej så blir det nej.

FN:s huvuduppgifter
Huvuduppgiften är att förhindra krig och därför har FN soldater som kan sättas in om det blir en konflikt. Om säkerhetsrådet beslutar att det behövs så skickas soldaterna till ett land eller en region där de kan göra nytta. Soldaterna kommer från alla FNs länder och är egentligen soldater i dessa länders arméer. FN arbetar också med att upprätthålla de mänskliga rättigheterna.
  

FN:s verksamhet
FN har flera underorgan som arbetar med att göra världen bättre. Några av dessa är UNICEF som arbetar med barns rättigheter och UNESCO arbetar med att bevara viktiga platser. Men FN sysslar också med bistånd.
 

Nordiska samarbetets bakgrund
De nordiska länderna har haft ett samarbete under lång tid. Eftersom länderna har gemensamma språk, historia och kulturer finns det goda grunder för samarbete. Idag kallas samarbetet för Nordiska rådet. Medlemmar i Nordiska rådet är: Sverige, Danmark, Finland, Norge, Island, Färöarna, Åland och Grönland. De arbetar med forskning, utbildning och samarbeten mellan länderna. Det nordiska samarbetet har inneburit att vi länge haft fri rörlighet mellan länderna och alla nordbor har därför rätt att bo i alla nordiska länder idag.

Kränkningar av mänskliga rättigheter i olika delar av världen
   

Internationellt arbete för att främja de mänskliga rättigheterna
     

De nationella minoriteternas situation i Sverige
Sverige har fem nationella minoriteter: Samer, Finnar, Tornedalsfinnar, Judar och Romer. Samtliga av dessa grupper har funnits i Sverige under flera hundra år. Till skillnad från andra minoriteter har de fem nationella minoriteterna rätt till information och delar av skolundervisningen på sitt eget språk.
 

Den svenska minoritetspolitiken
Sverige har under olika perioder varit mer eller mindre nationalistiskt. Under långa perioder av historien så har svenska språket varit det enda tillåtna språket. Detta gäller i när skolor blev vanligare. På olika sätt har därför det svenska språket tvingats på människor. Idag är svensk minoritetspolitik delvis mer tillåtande. Dagens nationella minoriteter har ett visst stöd i lagen medans invandrade minoriteter får saker översatta när det behövs. Även om det inte finns laglig rätt till tolk i alla sammanhang så erbjuds detta ofta av samhället och kommuner erbjuder ofta hemspråksundervisning till personer med annat modersmål.
 

Framväxten av svensk minoritetspolitik
Förr i tiden många av de nationella minoriteterna av staten men idag har vi infört lagar som skyddar minoriteternas status. Exempel på sådana lagar är Språklagen som kom 2009.

Samernas ställning som urfolk
När det som idag är Sverige blev isfritt för 7000 år sedan vandrade två folk in i det som skulle bli Sverige. Det ena kom från söder och det andra från öster. Samerna kom från öster och det innebär att de har funnits i Sverige längre än Sverige funnits. Därför har de en speciell status som urfolk. Statusen ger samerna vissa rättigheter som andra folkgrupper inte har.

Friheter i demokratiska samhällen
I demokratiska samhällen ska människor vara fria från kontroll. Exempel på sådana friheter är: Yttrandefrihet, , Mötesfrihet, Demonstrationsfrihet, Föreningsfrihet och Religionsfrihet. Yttrandefrihet innebär att man har rätt att säga och tycka vad man vill. Informationsfrihet innebär att man ska rätt att få ta del av andras åsikter. är att man ska ha rätt att bjuda in och skapa träffar för vem man vill. Demonstrationsfrihet är att man ska ha rätt att demonstrera. Föreningsfrihet innebär att man ska rätt att bilda föreningar med andra och Religionsfrihet är att man ska ha rätt att tro eller inte tro på vad man vill.

Rättigheter i demokratiska samhällen
  

Skyldigheter i demokratiska samhällen
I Sverige har vi Skolplikt, Vittnesplikt, Värnplikt, Totalförsvarsplikt och Räddningstjänstplikt. Medborgare i Sverige som är mellan 6 och 16 har skolplikt - vilket innebär att man måste gå i grundskola. Vittnesplikt innebär att man måste dyka upp och vittna om en domstol kallar dig. Värnplikten var länge borta men är nu tillbaka igen. Den innebär att alla som kallas måste mönstra och att de som väljs ut i mönstringen måste genomföra militärtjänst (lumpen). Totalförsvarsplikt innebär att alla människor mellan 16 och 70 år måste ställa upp för sitt land om vi hamnar i krig. Räddningstjänstplikt innebär att man inte får strunta i att försöka rädda någon som är i fara om man har möjlighet till det.

Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter
Ibland kan flera rättigheter gå emot varandra. Exempelvis kan de mänskliga rättigheterna att inte drabbas av att någon använder sin yttrandefrihet. I sådana fall måste någons rättigheter kränkas. I Sverige har vi därför lagen om "Hets mot folkgrupp" som innebär att yttrandefriheten i vissa fall begränsas när det handlar om rasism. Rättigheter kan också hamna i konflikt med skyldigheter som vi har. Under ett krig skulle totalförsvarsplikten kunna innebära att både yttrandefriheten och mötesfriheten kraftigt begränsas. I ett demokratiskt land behöver dock alla avsteg från rättigheter tydligt motiveras.

Rättssystemet i Sverige
Sverige är ett land där rättssytemet främst sköts av fyra myndigheter: Polismyndigheten (utreder brott och utdömer lägre straff i enklare fall), Åklagarmyndigheten (leder utredningar och väcker åtal där den för statens talan), Sveriges domstolar (Prövar åtal mot lagen och dömer straff i de fall det är ett lagbrott) och Kriminalvården (hanterar människor som dömts till en påföljd). Varje ny lag som skrivs tolkas genom att polis och åklagare lägger fram misstänkta brott mot den lagen inför domstolarna. Dömer en domstol att det är ett brott gör det att polisen fortsätter arbeta på samma sätt men om domstolen inte bedömer det som brottsligt innebär det att polis och åklagare i framtiden måste göra andra bedömningar. Varje prövning sker först i en tingsrätt men kan sedan överklagas till en hovrätt. Högsta domstolen finns som slutmål för nya lagar eller situationer. Den kan ibland träda in och fastställa hur en lag ska tolkas.
       

Principer för rättssäkerhet
I Sverige anses man som oskyldig tills motsatsen är bevisad. Detta innebär att det är den som beskyller någon för något som är ansvarig för att bevisa att den har rätt - inte tvärtom. Sveriges domstolar är öppna för allmänheten att besöka och i de flesta domstolar sitter en blandning av utbildade jurister och vanliga människor och dömer. För att säkerställa att man får rättvisa domar har man ett system där man kan överklaga domar man är missnöjda med till. Alla brottmål hamnar först i Tingsrätten. Överklagas domen hamnar den i Hovrätten. Den högsta instans för överklagan är Högsta domstolen. Dit kan bara fall som är speciellt intrssanta av någon anledning tas upp. Om det skulle visa sig att en dom blivit felaktig i efterhand kan man få resning. Man kan även vända sig till Justitieombudsmannen om man upplever att rättssystemet varit orättvist i något hänseende.
      

Möjliga orsaker till olika typer av kriminalitet
Om man tittar på vilka som i störst grad döms för brott i Sverige så har de ofta en bakgrund i socialt eller ekonomiskt utanförskap. Att vara arbetslös och/eller att växa upp i ett hem eller i ett samhälle där det förekommer mycket arbetslöshet är en stark påverkande orsak. Män döms för fler brott än kvinnor.

Möjliga konsekvenser av olika typer av kriminalitet
Vissa kriminella handlingar saknar ett tydligt brottsoffer. Skattebrott, narkotikabrott och fortkörning är exempel på sådana brott. Men även om det inte finns ett konkret brottsoffer betyder inte det att samhället inte tar skada av exempelvis skattebrott - som urholkar exempelvis vårdens möjligheter att hjälpa människor på bästa sätt. Kriminella handlingar som har brottsoffer riskerar att skapa djupa fysiska eller psykiska men hos dessa. Dessutom kan vissa brott - såsom sexualbrott skapa en stor rädsla bland grupper i ett samhälle. Detta kan påverka liv.

Kriminalvårdens uppgifter
Kriminalvårdens namn speglar på många sätt den svenska traditionella synen på straff. Myndighetens huvuduppdrag är att se till att de tvingande straff som domstolen dömer ut verkställs. Kriminalvården driver fängelser och har kontakt med personer som dömts till friare straff såsom samhällstjänst eller skyddstillsyn. Målet är att straffen avtjänas och att personerna under tiden förbättras för att viljan att begå framtida brott minskar.
   

Hur media produceras
Olika typer av medier kostar olika mycket att producera. Dyra medier som tidningar, tv-sändningar och annan journalistik kräver en hel del avancerad teknik och anställda för att skapa. Då behövs det inkomster för att kunna sprida innehållet till kunderna. Vissa medier kostar därför pengar på något sätt. Vanligast är prenumerationsavgifter eller engångsbelopp. Ibland kan delar eller hela produktionen också betalas av reklam. Detta är både bra och dåligt. Fördelen med reklam är de flesta inblandade gynnas av det men nackdelen blir att andelen som tittar oftast styr inkomsten för medieproduktionen. Detta kan leda till att man avstår från att säga eller göra vissa saker eller fokuserar på det som drar till sig intresse, framför att göra det som kanske är mer lämpligt. Billiga medier är sådant som skapas av vem som helst och dessa får idag väldigt mycket draghjälp av internet. Foton, filmer och ljudklipp tillverkas ibland mycket enkelt och sprids därefter. Dessa medier kostar ofta inget att ta del av men kan också därmed vara mindre genomarbetade eller genomtänkta.
   

Hur media distribueras
Medier kan distribueras (nå ut till mottagarna) på olika sätt. När det kommer till metoder så har internet inneburit att fler och fler medier når oss den vägen. Papperstidningar, Radio och TV existerar visserligen fortfarande men mer och mer tjänster övergår till att bli digitala. Sociala medier och mobiltelefoner har idag gjort digital distribution till det enklaste sättet att nå ut. Medier kan på olika sätt. Vissa medier betalas av prenumerationstjänster. Andra finansieras av reklamintäkter och några finansieras av skatter eller licensavgifter. Den sista kategorin medier är i regel till för samhällsinformation och kallas för Public Service.

Hur media konsumeras
 

Möjligheter för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle
Fungerande medier i en demokrati innebär att människor kan nå varandra utan censur från makthavare. När detta fungerar blir det lättare för människor att samarbeta och dela åsikter vilket öppnar upp för samtal som fler medborgare har möjlighet att delta i. Många människor kan begränsas av att de bor otillgängligt eller på något annat sätt hindras från att ta del av samhället. Då kan fungerande medier underlätta. På samma sätt hjälper medier politiker att nå ut med sina budskap. I en demokrati kan också medier hjälpa till med granskningen av makthavare. Rädlsan för att avslöjas när man gör fel minskar viljan att fuska och vara korrupt.
 

Svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle
Mediers trovärdighet bygger på att de gör ett bra och opartiskt jobb men även journalister har politiska åsikter. Detta brukar i många tidningar vara offentlig information. Expressen är exempelvis liberalare än Aftonbladet som har en . Men nuförtiden har det blivit vanligare att folkvalda politiker öppet kritiserar och media. Detta kan göra att förtroende för medier skadas. Samtidigt innebär de nya snabbare medierna så som de sociala medierna att mer och mer innehåll som vi möter skapas av vanliga människor snarare än journalister. Detta behöver inte vara ett problem men den senaste tiden har det blivit vanligare med felaktiga uppgifter som fått stor spridning genom sociala medier. Allt sammantaget gör att medier får svårare att både granska makthavare och att vara trovärdiga.

Nyhetsvärdering
Nyhetsvärdering innebär att de medier som rapporterar om händelser inte kan rapportera om allt som händer. De tvingas göra val där de väljer ut vissa händelser - och väljer bort andra. Detta medför att vissa nyheter helt enkelt värderas som mer lämpliga att rapportera om än andra. Nyhetsvärdering kan göras på olika grunder. Vissa mediebolag strävar efter att ge en så sann bild av verkligheten som möjligt. Andra försöker ge en bild av de händelser som de tror kommer ha störst betydelse för samhället. I takt med att medier börjat av reklam har en tredje kategori uppstått: medier som rapporterar om det som de tror deras läsare/tittare/lyssnare vill höra om. Detta i syfte att locka till sig fler konsumenter och därmed få mer .
  

Påverkan nyhetsvärdering kan ha på människors bild av omvärlden
Om det rapporteras mycket om en viss typ av händelser kan det ge människor en bild av att den typen av händelser är vanligt förekommande. Detta kan bli väldigt vilseledande i vissa fall. I om nyhetsvärderingen i större grad utgår från att attrahera läsare för att tjäna pengar på "klick". Exempelvis är det vanligare att skriva om som sker än att rapportera om att det inte varit några våldsdåd en viss dag. Detta gör att många upplever att Sverige har blivit ett våldsammare land när statistiken visar att andelen våldsbrott som begås faktiskt minskat i förhållande till befolkningsmängden.

Hur individer framställs i media
Eftersom medier visar delar men sällan hela verkligheten kan det göra att enskilda personer framställs på ett förenklat sätt. Detta kan göra att vissa personer gynnas och tillochmed beundras samtidigt som andra kan och kanske även hatas eller förlöjligas. Faran kan i båda fallen vara att vi får en felaktig bild av verkligheten som påverkar oss eller andra negativt.

Hur grupper framställs i media
På samma sätt som med individer så skapar media oavsett form gärna förenklingar av verkligheten. Detta kan öka splittringen mellan vissa grupper i ett samhälle men också minska avståndet mellan andra. Som ett exempel så kan ett ingående reportage i ett nyhetsinslag om en folkgrupp kunna skapa förståelse för deras situation och öka förståelsen bland de som ser inslaget. Men på samma sätt så skulle den förenklade bilden medier visar kunna göra motsatsen. Om man exempelvis tar en politiska aktivister som exempel så kan deras budskap få olika innebörd beroende på medier väljer att visa budskap. Detta gör att den som använder medier riskerar att färgas av tolkningar som andra gör.

Hur normbildningar kan påverkas av medieframställningar
Vilka utseenden och personligheter får utrymme i medierna? Detta är en fråga som blivit vanligare och vanligare när man diskuterar . Historiskt har man haft en tydlig åsikt att personer i media inte ska ha utseende eller egenskaper. Detta har medfört att det i Sverige förr var ovanligt med människor av annan bakgrund eller funktion än etniska normalfungerande svenskar. Men i takt med att normbildning börjat diskuteras har detta ändrats. Därför är det idag vanligare med medier som leds eller rapporterar om människor med olika bakgrund och med olika funktionsvariationer. Först strävade man efter att spegla befolkningen men nu för tiden är det till och md vanligt att man tänker på normbildningen i den grad att de normbrytande grupperna har en viss överrepresentation.

Hur värderingar kan påverkas av medieframställningar
Våra värderingar formas av vår omgivning och när vi konsumerar medier blir vi även påverkade av dessa. Detta har gjort att man vid olika tidpunkter historiskt tagit krafttag mot . Under 80- och 90-talet pågick det exempelvis en ganska stor debatt om hur våld skildras i filmer och datorspel. Idag vet vi att vissa medieframställningar har stor inverkan på framförallt unga personer. Ungdomskulturer av medieintryck och dagens TV-program som Paradise hotel och Ex on the Beach är med och skapar en syn på hur man ska vara - vare sig man vill eller inte. Porr är en annan sak som påverkar unga att testa saker i sitt sexliv som kanske inte var lika vanligt förekommande förr i tiden. Nyhetsrapporteringen och urvalet av nyheter påverkar också hur vi ser på vår omvärld. Makabra brott eller händelser kan ge oss intrycket att världen förändrats jämfört med hur den var förut.

Lokala samhällsfrågor ur olika perspektiv
   

Nationella samhällsfrågor ur olika perspektiv
  

Globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  

Kritisk granskning av information från andra typer av källor som rör samhällsfrågor
 

Kritisk granskning av information från digitala medier som rör samhällsfrågor

Kritisk granskning av ståndpunkter från andra typer av källor som rör samhällsfrågor

Kritisk granskning av ståndpunkter från digitala medier som rör samhällsfrågor
 

Kritisk granskning av argument från andra typer av källor som rör samhällsfrågor

Kritisk granskning av argument från digitala medier som rör samhällsfrågor